Brev om hållbarhet från hjärtat

Hej Maja!

Tack för ditt brev! Först vill jag skriva lite om mars och minnen… På ett sätt är tiden cirkulär, vi lever i nuet men samtidigt i det som hänt och även i framtiden.

Förra året, på internationella kvinnodagen skrev jag kontrakt på min lägenhet. Mitt eget boende där jag kan bo så länge jag vill, Det kändes extra starkt att det var just den 8 mars. Jag hade varit och tittat på boenden på flera olika platser men när jag kom till lägenheten som nu är min kändes det helt rätt. Väldigt ljus, varm och nästan helt ny! Så visning på en söndag, ansöka om lånelöfte, lägga bud, sms kommunikation med mäklare och på fredag den 8 mars skriva kontrakt. Att göra väldigt viktiga val när det är lite tidspress... Jag ville verkligen ha lägenheten och jag skulle ju åka till Egypten. Jag visste att vi inte skulle ha tillgång till wifi alla dagar på resan. Och bara tanken på att buda när jag skulle vara på resande fot och uppleva en massa kändes helt omöjligt. Jag ”fick” lägenheten och jag var såå glad, och är fortfarande väldigt nöjd.

Dagen efter, den 9 mars reste jag till Egypten. En som var med på den resan har precis varit där igen. Hon lade upp foton och vi som var med har fått återuppleva resan vilket var väldigt fint. Det var verkligen en magisk resa som jag är väldigt tacksam för. Jag tänker tillbaka på resan, alla upplevelser och på de som var med. Jag hade följt Angela, som ledde resan, på Facebook ett par år men jag hade inte träffat henne eller någon av de andra som var med innan. Jag förundras över hur fin resan verkligen var och hur jag bär den inom mig. Där är den digitala världen till fördel, vi har en grupp på Messenger där vi kan lägga upp bilder och hålla kontakten. Och Angela som tillbringar mycket tid i Egypten lägger upp foton och videos som också bidrar till att hålla minnen. 

Du undrade över min tillit…. Min tillit riktar sig nog både till mig själv men också till omgivningen och alla goda krafter. Väven av fina människor blir större… Gemenskap, kärleksfullt hållande! Precis som du skriver, tillsammans kan vi.  Ensam är inte stark! Men mina känslor har pendlat en del eller rättare sagt, jag har känt väldigt mycket ilska inom mig. Vissa saker är svårare att skriva om än att prata om, det skrivna ordet kan bli hårt och onyanserat. I ett samtal kan man ställa en fråga och höra nyanser i rösten. Jag vill inte förmedla negativitet men jag känner såå stort behov av att en förändring måste ske. Som du skriver att pengar läggs på krig… Pengar som så väl behövs i skola och inom vården. 

Vi kan bara förändra oss själva… Jag har skrivit om prästinneutbildningen jag gått och hur jag nu landar, fördjupar mig i gudinnorna och perioderna över året. Men jag har märkt att jag behöver hjälp att hålla fokus och struktur för att kunna fördjupa mig. Jag tittar knappt på nyheter, jag har ingen tv utan tittar på det jag vill på min dator. Men bruset, det som försöker skrämma, få oss i obalans, känna brist, få oss att konsumera slår igenom. Jag behöver hjälp att stå i min kraft, att vara i min kropp och inte i en massa tankar i huvudet. Att känna en massa ilska gör inte gott varken för mig eller de jag möter. Men jag kan också se ilskan som en positiv kraft om den används konstruktivt vilket jag också gjort. En trailer till en tecknad norsk film om ungdomars sexualitet kom upp i mitt flöde på Facebook. Det är inte en barnfilm men tillåten från 11 år, från 7 år i vuxens sällskap. Jag reagerade väldigt starkt på det som sas mellan karaktärerna i filmen, det speglade och skämtades om sexuellt våld och övergrepp. Normalisering av sexuellt våld är ingen syn vi ska förmedla till våra barn! En kvinna startade en namninsamling som jag och flera tusen skrev under. Anmälan till Mediamyndigheten om att höja åldersgränsen eller allra helst inte visa filmen alls. De goda krafterna som går samman, det ger mig styrka! Har du fått upp trailern i ditt flöde? Har du sett om/hur folk har kommenterat?

Vi är många medborgare och vi har olika åsikter… Vilket i sig inte behöver vara negativt, vi behöver ju en dynamik för att komma framåt. Men jag har sett flera kommentarer om att det finns mycket grövre porrfilmer på nätet som lätt hittas osv. Och så är det förstås… för det finns en efterfrågan, annars skulle de försvinna. En väldigt relevant fråga som alla borde ställa sig är hur flickorna/kvinnorna i filmerna mår? Egentligen borde det väl vara en självklarhet att bojkotta och anmäla/protestera mot våldsporr? Eller?

Det finns alltid någon som tjänar pengar… Pengar… det finns mycket att diskutera kring pengar. Ibland kan det kännas som att vissa personer får hybris och bara vill ha mer oavsett konsekvenser.

Och just nu alla snabba omänskliga utvisningar som sker av människor som har levt många år i landet och är integrerade i vårt samhälle med arbete eller studier och hem. Jag förstår verkligen inte vad som sker och något som gör mig väldigt arg.

Northvolt där staten satsat pengar och vd`n säljer sina aktier under några år för 200 miljoner. Konkurs. Hur är det möjligt??? Hur används våra skattepengar egentligen? Vi alla behöver definitivt ifrågasätta mycket mer över vad som sker och vilka beslut som tas. Men orkar vi… många med mig arbetar heltid, kvällar och helger behöver vi återhämtning. Hur ska vi orka? Jag är väldigt tacksam att det finns de med väldigt mycket kunskap som engagerar sig. Jag hejar på och stöttar så gott jag kan. Det sker förändringar, det känns som att det bubblar mycket under ytan. Det var fint det du skrev om ungdomar som värdesätter relationer mer, det ger hopp!

Jag tänker precis som du att vi ska ha roligt, ha fantasi och känna magi i livet! Vi ska njuta och se livet som en resa där vi upplever saker och utvecklas. Vi ska leva! Jag skulle önska att pengar inte hade så stor betydelse, att medmänsklighet, att värna om varandra, naturen och djuren skulle vara det absolut viktigaste. Ja, jag vill verkligen vara medskapare till en kärleksfullare värld där vi lever i samklang med naturen!

Jag tycker att jag är en positiv person i mig själv men jag behöver gemenskap. Så tillbaka till mitt behov av hållande sammanhang. Jag har precis påbörjat ett årsprogram online Vandra med prästinnan, det kommer hjälpa mig att ytterligare integrera arketyperna/gudinnorna, fördjupa mig i andlighet och att leva mer i samklang med naturen. Ceremonier, örter m.m. Det ser jag fram emot! Och återigen att tiden är cirkulär. Årshjulet, årstiderna, månaderna, månens faser, dygnet, dag och natt. Ja, jag får återkomma till detta i kommande brev… Hur hittar du din kraft Maja?

Samarbete förresten… jag och mina båda döttrar har ett gemensamt projekt, vi har precis börjat. Det är att måla fönstren, träpanelen och balkongräcket på yngsta dottern och hennes sambos hus. Det är inte alltid lätt att sköta om hus och hem under småbarnsåren då är det bra med samarbete. Vi peppar och ger varandra energi. Grundarbetet är inte så kul men viktigt och det kommer bli jättefint! Och samtidigt får jag umgås med mina nära och kära. Det är faktiskt en ynnest att ha barnbarnen så nära och kunna följa deras utveckling.

Idag blir det lite vårbruk i rabatten här på ”min” gård, klippa ner lite växter och strö på täckbark. Det är härligt med solsken och vårväder!

Ha det fint!

Varm kram

Catarina